Riksdagen tar beslut om att förstärka rikets fasta försvar
1544
Riksdagen i Västerås beslöt 1544 om att förstärka rikets fasta försvar. Anläggandet av Vadstena slott var ett av beslutets konkreta konsekvenser. Syftet var framförallt att ge skydd mot eventuella anfall söderifrån. Byggnadsarbetena påbörjades 1545.
Den befästning som växte fram var rektangulär. En borggård omgavs på tre sidor av 30 meter breda och 3 meter höga jordvallar, och utanför dessa fanns breda vallgravar. Mot Vättern byggdes en kraftig stenmur som band samman tre separata stenhus av vilka det mellersta utgjorde ett porthus. Det nåddes via en bro över vallgraven från en smal väg byggd mellan sjön och vallgraven. I de fyra hörnen placerades runda kanontorn i två våningar från vilka man kunde skjuta i alla väderstreck.
byggs om till residens
1554
Redan fem år efter att försvarsverket var klart beslöt Gustav Vasa att bygga om anläggningen till residens för sin tredje son Magnus. I denna etapp tillkom bland annat två höga tornbyggnaderna i borggårdens sydliga hörn. Utbyggnaden av det som skulle bli själva slottslängan inleddes 1554 genom en påbyggnad av de tre stenhusen mot sjön. Med tiden höjdes också kanontornen och vallarna.
Magnus bror Johan III som var mycket arkitekturintresserad lät bygga om slottet ytterligare och förvandlade den relativt enkla byggnaden till ett elegant renässansslott av kontinentalt snitt. Till sin hjälp hade han arkitekt Arendt de Roy. Genom hans insatser (och tack vare influenser från den italienske arkitekten och arkitekturteoretikern Andreas Palladio) skapades det slott som vi i dag känner som Nordens viktigaste bevarade renässansslott.
